GAZA 2008/2021

Gaza 2008/2021

Gaza: Världens största utomhusfängelse
Gaza befinner sig idag i en humanitär katastrof. Vatten- och avloppssystemen fungerar inte, 95 procent av vattnet är odrickbart och elektricitet finns bara några få timmar per dag. Det är brist på allting från matvaror till hygienartiklar och byggmateriel. Människor bor fortfarande i ruiner av hem som bombats av den israeliska armén och barnen går i skift i delvis förstörda skolor. Arbetslösheten är omkring 55 procent, och 70 procent av familjerna är beroende av livsmedelsbistånd. SIDA som är en av de största biståndsgivarna till Palestina betonar att den israeliska ockupationen utgör fortsatt det största hindret för Palestinas utveckling samtidigt som situationen i Gaza är kritisk. Covid-19-pandemin har försämrat det redan sårbara hälso- och sjukvårdssystemet. Dessutom har pandemins restriktioner gjort att Gazas invånare blivit ännu mer isolerade från omvärlden. Under de senaste åren har säkerheten försvagats och fler människor har dödats och skadats, särskilt i Gaza. Halva den palestinska befolkningen, 2,45 miljoner människor, är i behov av humanitärt stöd. Mer än 60 procent av dem bor i Gaza uppger SIDA. Se även Ship to Gazas artikel i ETC om den humanitära situationen i Gaza

Israel har hyllats för att ha vaccinerat sin egen befolkning mot Covid-19 i snabb takt samtidigt som vaccinleveranser nekats palestinier. Under våren år 2021 var smittspridningen fortsatt hög i Palestina och Israel gick med på att vaccinera 100 000 palestinska dagsarbetare i Israel. Flera människorättsorganisationer bland annat Amnesty samt Läkare Utan Gränser uppmanade Israel att leva upp till sina rättsliga åtaganden som ockupationsmakt och vaccinera de fem miljoner palestinier som lever under israelisk ockupation. Amnesty betonade dessutom följande:

”Den över ett halvsekeln långa ockupationen av OPT, inklusive östra Jerusalem, och en institutionaliserad diskriminering har inneburit att den israeliska regeringen har berövat palestinier deras grundläggande rättigheter och begått människorättskränkningar i massiv skala. Israel måste upphöra med sin diskriminerande politik och avlägsna de hinder som gör att palestinier inte får tillgång till hälsovård.”

Enligt folkrätten ska Israel se till att “säkerställa och vidmakthålla sjukvårds- och sjukhusanläggningar ävensom allmän hälsovård och hygien inom ockuperat område, särskilt genom att införa och tillämpa profylaktiska och preventiva åtgärder, som befinnas nödvändiga för att hindra spridningen av smittosamma sjukdomar och epidemier.”, enligt Artikel 56 i den fjärde Genèvekonventionen. Utrikesminister Ann Linde (S) har dessutom i ett svar till Ship to Gaza förtydligat att Israel under ockupationsrätten har skyldigheter att försörja palestinska befolkningen med läkemedel och samarbeta för att bekämpa pandemier.

Gaza-Blockadens konsekvenser i korthet

7 av 10 är flyktingar

7 av 10 palestinier i Gaza är registrerade som flyktingar, varav många hör till familjer som tvingades lämna sina byar 1948. Dessutom har många blivit fördrivna från sina hem på grund av krigshandlingar. Fyra år efter den israeliska attacken på Gaza 2014, är 23 500 palestinier i Gaza fortfarande fördrivna från sina hem.

700 dödade barn

Minst 700 barn har berövats livet av den israeliska militärmakten sedan 2008. Barn har sett familjemedlemmar, släktingar, vänner eller andra blir dödade eller allvarligt skadade. Den israeliska människorättsorganisationen Btselem har upprättat en databas för mer information och statistisk om dödsfallen i Palestina samt Israel sedan 2008.

50 procent av alla barn lider av krigstrauma

Hälften av alla barn lider av psykiska trauman på grund av krig, ockupation och blockad. Nästan 300 000 barn behöver psykosocial hjälp.

7 procent av barnen lider av långvarig undernäring

Fattigdom och brist på mat innebär att 7 procent av barnen inte växer som barn ska. Dessutom lider 60 procent av barnen av blodbrist.

70 procent av alla skolor

Nästan 70 procent av alla skolor har dubbel- eller trippelskift på grund av brist på skolor. Dessutom leder bristen på elektricitet till att elevernas förmåga att lära sig eller göra läxor försämras. Blockaden hindrar också ungdomar att studera på Västbanken eller utomlands.

Enligt UNRWA, FN:s organisation för palestinska flyktingar, kan USA:s stora nedskärningar i finansieringen leda till att organisationen inte klarar att leverera dieselleveranser till 275 skolor och att dessa skolor kan stängas till hösten om inte andra länder bidrar.

42 procents arbetslöshet

Befolkningen bor i ett samhälle med den högsta arbetslösheten i världen, där 42 procent av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder är arbetslös. För dem mellan 15 och 29 år har arbetslösheten ökat till 62 procent. Människor på Gaza idag är 25 procent fattigare än de var när den första delen av Osloavtalet undertecknades 1993.

84 procent behöver humanitär hjälp

1,6 miljoner, eller 84 procent av befolkningen i Gaza, behöver humanitär hjälp. Siffran ökar och FN uppskattar att över två miljoner kommer att behöva humanitärt bistånd senast 2020.

41 procent saknar mat

4 av 10 familjer kämpar för att få tillräckligt med mat. I Gaza behöver 830 000 palestinier livsmedelsbistånd eller näringstillskott. Enligt UNRWA, FN:s organisation för palestinska flyktingar, kommer USA:s stora nedskärningar av penningstödet leda till att FN måste minska livsmedelsbiståndet. De flesta av de som drabbas lever redan under fattigdomsgränsen.

98 procent av grundvattnet går inte att dricka

98 procent av vattnet i Gaza är förorenat och går inte att dricka. Gaza har vackra badstränder, men varje dag pumpas det ut 90 miljoner liter orenat avloppsvatten i kustzonen.

2–3 timmar med elektricitet

Befolkningen kan inte förvänta sig att ha mer än 2–3 timmars sammanhängande elektricitet. Gaza upplever upp till 22 timmar med sammanhängande strömavbrott varje dag.

35 procent av den odlingsbara jorden är otillgänglig

35 procent av jordbruksområdena är otillgängliga och fiskarna är avskurna från 85 procent av vatten utanför Gaza på grund av israeliska säkerhetszoner.

45 procent nekades medicinsk behandling utanför Gaza

Många människor som behöver specialiserad medicinsk behandling måste ansöka om utresetillstånd hos de israeliska myndigheterna. Mest troligt är att ansökan avslås, eller i bästa fall försenas, och många riskerar att dö medan de väntar.

Världshälsoorganisationen rapporterade i oktober 2017 att endast 55 procent hade fått beviljad utreseansökan för medicinsk behandling utanför Gaza.

Gaza- en historisk överblick

Gaza utgör den största staden i Gazaremsan, Palestina. I sydväst angränsar remsan mot Egypten och i norr, söder och öster till Israel. Inom området ligger städerna Gaza, Dayr al-Balah, Khan Yunis och Rafah. Gazaremsan hamnade under egyptisk kontroll i samband i samband med kriget 1948 för att sedan därefter ockuperas av Israel under sexdagarskriget 1967. Gaza är ett av världens tätast befolkade områden, med över 5 000 invånare per kvadratkilometer. Gazaremsan är mindre än staden Oslo, men har tre gånger så många invånare. Befolkningen förväntas öka till 2,1 miljoner före år 2020.

År 2006 håller palestinierna val till lagstiftande församling. Den stora segraren blir Hamas som får 42 procent av rösterna och en majoritet av mandaten. Fatah behåller dock presidentposten och i realiteten kontrollen över polisstyrkor och administrativa funktioner. Reaktionerna från Israel blir hårda. Man blockerar handeln både till Gaza och Västbanken och håller inne de tull- och skatteintäkter man enligt avtal samlar in åt den palestinska myndigheten. Under denna press gör Fatah, Hamas och andra partier inom PLO ett försök ett enas i en samlingsregering i mars 2007, men motsättningarna förblir hårda. Till följd av den israeliske korpralen Gilad Shalit tillfångatas av Hamastrupper sommaren 2006 eskalerar konflikten till en fullskalig israelisk operation in i Gaza. Under denna operation dödas ca 400 palestinier och 7 israeler. Väsentliga delar av Gazas infrastruktur som det centrala kraftverket och den påbörjade hamnanläggningen söder om Gaza City förstörs. I juni 2007 tar Hamas ensamt kontrollen över Gazaremsan, varpå presidenten Mahmoud Abbas utropar en Fatahregering utan Hamas på Västbanken. Israel och Egypten regerar omedelbart genom att införa mycket stränga restriktioner. Det är från detta datum man brukar räkna med att Gaza är utsatt för en fullskalig blockad från land, hav och luftrum. I internationella sammanhang pratar man hädanefter ofta om en belägring (siege) av Gaza.

Upprättandet av en blockad innebär att införseln av handelsvaror och bistånd minskar med ca 80 procent. Många förnödenheter och insatsvaror blir omöjliga att få in över gränsövergångarna. Exporten från Gaza upphör nästan helt och möjligheten för palestinier att resa ut begränsas i princip till vissa svårt sjuka som kan få tillstånd att resa till sjukhus på västbanken och Jerusalem efter långa byråkratiska ansökningsprocedurer. Gränsövergången mot Egypten i Rafah stängs nu enligt avtal mellan Egypten och Israel. Förutom i speciella undantagsfall är därefter såväl varu- som persontransporter till Gaza helt hänvisade till vägen över de israeliska gränsövergångarna.

I samband med den vapenvila mellan Hamas och Israel som inleddes i juni 2008 utlovades lättnader, och så småningom ett hävande av blockaden. Några betydelsefulla lättnader genomfördes dock aldrig och vapenvilan förblev bräcklig.

Gaza i ruiner – Israeliska offensiver och blockadens konsekvenser

2008/2009

I samband med den vapenvila mellan Hamas och Israel som inleddes i juni 2008 utlovades lättnader, och så småningom ett hävande av blockaden. Några betydelsefulla lättnader genomfördes dock aldrig och vapenvilan förblev bräcklig.

Hamas betraktar vapenvilan som bruten och besvarar med raketbeskjutningar. En spiral av repressalier eskalerar fram till den israeliska invasionen i operation ”Gjutet bly” (Cast Lead) inleds den 27 december. Under det tre veckor långa kriget dödas, enligt Palestinian Centre for Human Rights 1417 Gazabor, varv 926 betecknas som civila (Israeli Defense Force (IDF) uppger 1166 respektive 295). 13 israeler dödas, varav tre civila. Över 5000 personer såras och mer än 4000 bostäder förstörs. Skolor, sjukhus och infrastruktur för kommunikation el- och vattenförsörjning slås ut. Israel står inför stark kritik från det internationella samfundet för att bomba områden som är tätt befolkade av civila. Trots den svåra humanitära situationen efter kriget förblir införseln på samma låga nivå. Byggmaterial och reservdelar som skulle kunnat användas för återuppbyggnad är i praktiken förbjudna av israeliska myndigheter att föra in över gränsövergångarna. Protesterna växer från biståndsgivare och världssamfund som fördömer blockaden som inhuman, rättsvidrig och kontraproduktiv. Human Right Watch drar slutsatsen i sin rapport “Rain of Fire, Israel’s Unlawful Use of White Phosphorus in Gaza (2009) att Israels försvarsmakt (IDF) använt urskillningslöst våld mot civila. Det framkommer att IDF, som dessutom bekräftat dessa uppgifter, att de upprepade gånger använt vit fosfor i luften över befolkade områden. Attackerna har riktats mot skolor, sjukhus, bostäder, humanitära biståndslager och UNRWA:s lokaler i Gaza.

Den 15 september 2009 publicerades den s.k. Goldstonerapporten. Den är resultatet av en kommission som tillsattes den 3 april 2009 av FN:s Human Rights Council. Kommissionens arbete leddes av folkrättsjuristen Richard Goldstone. Rapporten är en 575 sidor lång granskning av de folkrättsliga aspekterna på Israels militära aktion i Gaza vid årsskiftet 2008–2009. Aktionen ledde till att över 1400 palestinier och 13 israeliska soldater dödades. Rapporten dokumenterar bl. a. förstörelsen av sjukhus, parlamentet, regeringsbyggnader, Gazas största fängelse, tiotusentals bostäder och många andra civila mål.  Över 200 fabriker bombades. Anläggningar för produktion av mat förstördes. Rapporten beskriver hur israeliska bulldozers plöjde upp jordbruksodlingar och olivträdslundar. Den beskriver också förstörelsen av Gazas enda anläggning för produktion av mjöl och av en stor kycklingfarm med tiotusentals kycklingar. Vattenreningsanläggningen i Gaza bombades också, vilket fick till följd både att dricksvattenförsörjningen slogs ut och att 200 000 kubikmeter obehandlat avloppsvatten översvämmade och förstörde ett stort område med odlingar av frukt, grönsaker och spannmål. Enligt rapporten var Israels avsikt med den militära interventionen att utsätta Gazas befolkning för en kollektiv bestraffning för dess stöd till Hamas.

2012

I november år 2012 utbryter på nytt krig i Gaza. Enligt Palestinian Center For Human Rights (PCHR) dödas 158 palestinier i Gaza, varav 102 civila. Hamas uppger att skadorna efter kriget uppgår till ett värde av 1,2 miljarder dollar. Sex israeler, varav fyra civila, dödas i raketskjutningar från Gaza. Den israeliska krigsmakten (IDF) döper operationen till Operation Pillar of Defense. Den 29 november 2012 röstar FN för att uppgradera Palestina till Observer State, vilket innebär att man erkänns som suverän stat, men saknar rösträtt i FN:s generalförsamling. Sverige röstar för förslaget, och i flera riksdagsdebatter har samtliga riksdagspartier framhållit att blockaden av Gaza bör upphöra. Samma år varnar FN i sin rapport ”Gaza in 2020-a liveable place?” att om ingenting görs omedelbart för att förbättra tillgången på rent vatten, elektricitet och hälsovård kommer Gazaområdet att vara obeboeligt innan år 2020 enligt FN-programmet UNEP:s rapport.

2014

Den israeliska offensiven år 2014 mot Gazaremsan varade i 51 dagar. Enligt siffror från FN dödades 2200 palestinier, de flesta civila, och 73 israeler varav de flesta soldater. Efter 2014 var det stora förödelser i Gaza till följd av den israeliska offensiven. Gaza som redan befann sig i en humanitär katastrof till följd av den israeliska offensiven 2008/2009 och blockaden var åter igen i ruiner. FN-kommissionens utredning av krigsförbrytelser i Gaza 2014 menade på att det fanns indikationer på krigsförbrytelser från båda sidor men att den stora förödelsen och alla civila offer i huvudsak berodde på Israels attacker i de tätbefolkade områdena i Gaza.

Sverige erkänner Palestina som stat

Sverige blev år 2014 en av 135 länder som erkänner Palestina som stat. Sverige är även det första EU-land som under sitt medlemskap i unionen erkänt staten. Regeringens bedömning att de folkrättsliga kriterierna för erkännandet av staten Palestina är uppfyllda delas även av folkrättsliga experter

2018

I maj 2017 startar “Återvändandemarschen”, The Great March of Return som stora folkliga ickevåldsdemonstrationer mot ockupationen och för rätten att återvända. Israel har slagit ner protesterna med brutalt våld. Tusentals människor har skjutits av israeliska prickskyttar, många har skadats för livet. Över 300 har dödats. Flera hjälporganisationer bland annat Amnesty och Läkare utan gränser fördömer skadorna som palestinierna utsätts för av israelisk militär. Amnesty framhåller att det är uppenbart att skadorna av israeliska prickskyttar är ämnade att skapa maximal skada av icke-hotfulla palestinska demonstranter. Amnesty fördömer detta våld mot och menar att Israel gör sig skyldiga till krigsbrott. FN, har i sin utredning också konstaterat att flera fall av skjutningar mot palestinier skett trots att palestinierna inte utgjort något hot mot israelisk militär och att israeliska attackerna inneburit svåra humanitära konsekvenser för Gazaborna.

2021

Från mitten av april 2021 ökar spänningarna i östra Jerusalem på grund av Israels illegala bosättningspolitik på ockuperade Palestina och fördrivningen av Palestinier från deras hem. Israelisk domstol hade beslutat att över 70 Palestinier ska vräkas i Sheikh Jarrah då de anses bo på mark som historiskt ägts av religiösa judiska föreningar innan Israels grundande 1948. Beslutet ledde fram till omfattande demonstrationer och sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. FN påtalade att dessa tvångsförflyttningar av palestinier och den israeliska bosättningspolitiken bryter mot internationell rätt. Situationen i Jerusalem eskalerar och Hamas svarar med raketbeskjutningar. Israel inleder en våldsam offensiv i Gaza där 1 200 bostäder förstördes medan ytterligare 1 000 förstördes delvis. Mer än 2000 familjer har ingenstans att bo och är lämnade på gatorna. Antalet döda i Gaza uppgår till 243 personer varav 66 barn, 39 kvinnor och 1910 skadade. Gazas jordbrukssektor noterade förluster upp till 240 miljoner USD. Lager för jordbruksförnödenheter inklusive gödselmedel, bekämpningsmedel och plast förstördes och hotar nu en miljökatastrof i norra Gazaremsan.

Följden av den israeliska offensiven innebär så stora skador att sjukvården riskerar att kollapsa menar Röda korset. Bristen på vård är även stor på Västbanken och i östra Jerusalem. Palestina – så hjälper vi på plats | Röda Korset (rodakorset.se) Under offensiven uppmanades Israel av Läkare utan gränser att upphöra med de fruktansvärda attackerna mot civila och den civila infrastrukturen.  Tillgången till sjukvård för de med livshotande skador begränsades kraftigt eftersom israeliska luftangrepp förstörde många av de vägar som leder till sjukhusen. Två läkare var bland de 42 personer som dödades i flygattackerna nära Läkare utan gränsers klinik.

Förenta Nationen (FN) om Israels brott mot mänskliga rättigheter i ockuperade Palestina

FN:s generalförsamling och säkerhetsrådet har antagit en rad resolutioner sedan Israel grundades 1948. FN:s särskilda rapportörer för människorättssituationen i Palestina och människorättsorganisationer har kritiserat den israeliska ockupationen av de palestinska områdena sedan 1967. Israel har valt att ignorera kritiken och är idag det land i världen som har underlåtit att uppfylla flest FN-resolutioner. I FN:s säkerhetsråd blir de flesta resolutioner som är riktade mot Israel stoppade av USA genom sitt veto uppger Svenska FN-förbundet.

Svenska FN-förbundet konstaterar att flera allvarliga människorättsbrott och krigsbrott sker i Palestina.  Israels blockering av Gazaremsan bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter. År 2005 beslutade Israel att dra ut alla sina styrkor och bosättningar från Gazaremsan. Israel byggde istället en mur runt området och har därmed behållit kontrollen över in- och utförsel av människor och varor. FN anser därför att Gazaremsan fortsatt är under israelisk ockupation. Blockeringen utgör ett kollektivt straff mot det palestinska folket, vilket anses vara ett krigsbrott. På Västbanken är palestinierna offer för husförstörelse, oavsiktliga arresteringar, våld och mord av israeliska bosättare, som sällan åtalas. FN:s special rapportör för de ockuperade områdena har dragit slutsatsen att ockupationen i sig strider mot internationell lag, eftersom Israel tydligt bryter mot de regler som gäller för en laglig ockupation.

Falk utsågs 2008 av FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) på ett sexårigt mandat till FN:s särskilde rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i de palestinska områdena. Falk menade att utvidgningen av bosättningarna i östra Jerusalem en fördrivning av palestinierna och en sorts etnisk rensning Israels systematiska och långvariga överträdelser av internationell lag – som inkluderar överträdelser av förordningar som antagits av FN:s säkerhetsråd – innebär att andra stater har ett ansvar att införa åtgärder för att stoppa brott mot internationell lag.

År 2016 tillsattes Michael Lynk, FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i de palestinska territorier som ockuperas sedan 1967 för att utreda människorättssituationen i Palestina. Lynk menar att ockupationen är olaglig och att de israeliska bosättningarna utgör ett krigsbrott.  Lynk hävdade dessutom att Israels systematiska och långvariga överträdelser av internationell lag innebär att andra stater har ett ansvar att införa åtgärder för att stoppa Israels brott mot internationell rätt. Han rekommenderar att det internationella samfundet inför sanktioner mot Israel för att avsluta ockupationen.

Den 1 april 2015 blev Palestina medlem i den internationella domstolen (ICC) och den 25 juni mottog ICC de första påstådda bevisen från den palestinska befrielserörelsen på att Israel begått krigsbrott mot Palestina. I tillägg till krigsförbrytelser är det mycket som tyder på att den israeliska behandlingen av palestinier faller innanför FN:s definition av apartheid. Konventionen som förbjuder apartheid anser att det räknas som ett brott mot mänskligheten och således faller förbrytelsen under ICCs ansvarsområde.

Människorättssituationen i Palestina – Civila samhället

I en rapport från mars 2019 uppmärksammade FN:s kontor för humanitära frågor, Office for the Coordination of Humanitarian Affairs, OCHA att det krympande demokratiska utrymmet för civilsamhället samt hur försvarare av de mänskliga rättigheterna och organisationer som arbetar med frågan utsätts för hot, godtyckliga gripanden och andra ingrepp av israeliska myndigheter i syfte att motverka deras legitimitet och finansiering. Detta sker bland annat genom rörelserestriktioner och desinformationskampanjer.

Rätten till återvändande

Omkring hälften av det palestinska folket är flyktingar, som idag är runt 5,7 miljoner människor. Orsaken till det stora antalet flyktingar är att de palestinier som drevs på flykt under krigen 1948 och 1967 inte fått lov att återvända hem. Dessa, och deras barn och barnbarn, har förblivit flyktingar och har enligt FN och folkrätten rätt att återvända till sina hem i Palestina.

Personlig säkerhet, rörelsefrihet och politiska rättigheter.

Den israeliska ockupationen inskränker flera mänskliga rättigheter hos den palestinska befolkningen, däribland personlig säkerhet och rörelsefrihet konstateras det Utrikesdepartementets rapport om människorättssituationen i Palestina (2019). I rapporten framgår det att enligt OCHA:s uppgifter uppgår år 2018 det högsta antalet skadade palestinier (29 000) till följd av israeliska myndigheters våld sedan 2005, och det högsta antalet dödsfall (295) av palestinier som del av konflikten sedan Gaza-kriget 2014. En majoritet av dessa skador och dödsfall inträffade i samband med israelisk respons på de regelbundna, storskaliga demonstrationer som påbörjades den 30 mars 2018 vid stängselområdet mellan Gaza och Israel, de så kallade Great March of Return-demonstrationerna. Amnesty rapporterar att Israel har slagit ner protesterna med brutalt våld. Tusentals människor har skjutits av israeliska prickskyttar, många har skadats för livet. I mars 2019 presenterade FN:s utredningskommission för Great March of Return-demonstrationerna i Palestina 2018 sina slutsatser och rekommendationer. Kommissionen noterade i utredningen att möjliga krigsbrott hade begåtts av Israel och uppmanade Israel att utreda varje dödsfall och skada. I mars 2019 meddelade Israel att brottsutredningar skulle inledas vad gäller 11 dödsfall.

Amnesty International startade 2018 en aktion som fördömer det kraftigt överdrivna våldet mot demonstranter vid stängslet som skiljer Gaza från Israel. Skjutandet verkar vara avsett att döda vilket utgör ett krigsbrott, Färska medicinska rapporter från Gaza visar att många av de dödade och skadade har träffats i huvudet eller bröstet. En rapport som Amnesty publicerade i april (2018) tyder på att militären medvetet åsamkar livshotande skador på demonstranter – trots att de inte utgjort ett överhängande hot mot dem.

Enligt israeliska människorättsorganisationen B’Tselem satt i juni 2019, 433 palestinier (varav en kvinna) i administrativt förvar. En person kan placeras i administrativt förvar i upp till sex månader utan att åtalas eller få vetskap om anklagelserna. En person kan placeras i administrativt förvar i upp till sex månader utan att åtalas eller få vetskap om anklagelserna. Perioden kan förlängas obegränsat antal gånger. FN:s kommitté mot tortyr har uppmanat Israel att avstå från tillämpningen av administrativt förvar, i synnerhet av minderåriga. Ett stort antal frihetsberövade palestinier förs till fängelser i Israel i strid med fjärde Genèvekonventionen.

Israeliska bosättningar på ockuperad mark är enligt folkrätten illegala. Bosättningsexpansionen på Västbanken, inklusive östra Jerusalem, har resulterat i drygt 630 000 israeliska bosättare, vilket är mer än en fördubbling sedan Osloprocessen inleddes 1993. Enligt B’Tselem fanns det vid slutet av 2017 totalt 131 officiella bosättningar på Västbanken och 110 så kallade utposter, vilka är illegala också enligt israelisk lag.

Den israeliska ockupationen inskränker i mycket stor utsträckning rörelsefriheten för palestinier. På Västbanken fanns 2018, 140 vägspärrar och drygt 700 andra vägblockeringar, vilka tillsammans med separationsbarriären hindrar eller försvårar för palestinier att nå sina jordbruksmarker, skolor, arbeten och begränsar tillgången till sjukvård. Palestinier är förbjudna att köra på 60 procent av vägarna på Västbanken. Personer bosatta i Jerusalem har ett särskilt ID-kort, som bland annat reglerar tillgång till vissa samhällstjänster. Palestinier utan Jerusalem-ID måste söka tillstånd hos israeliska myndigheter för att besöka staden, och kan endast använda vissa passager i separationsbarriären. De får inte flyga från Ben Gurion-flygplatsen i Tel Aviv utan tillstånd.

Rätten till sjukvård

Palestinier från Västbanken och Gaza behöver ansöka om israeliskt tillstånd för sjukvård i östra Jerusalem, Israel eller i andra länder. Processen är omständlig och enligt Världshälsoorganisation (WHO) avslås eller försenas omkring 30 procent av ansökningarna. Ambulanser har fördröjts på grund av rörelserestriktionerna vid vägspärrar och på grund av våld från bosättare. Isolationspolitiken gör det mycket svårt för sjukvårdspersonal att få tillträde till Gaza och sjukhusen är kraftigt överbelastade.

Barns rättigheter

Palestinska barn på Västbanken kan ställas inför israelisk militärdomstol från tolv års ålder. I juni 2019 och februari samt mars år 2020 satt enligt B’Tselem cirka 200 palestinska barn frihetsberövade. Det är vanligt förekommande att barn som gripits utsätts för någon form av fysiskt våld, att de inte får tillgång till en advokat vid förhör och att de inte blir informerade om sina rättigheter.

Apartheid

Human Rights Watchs, HRW, publicerade nyligen, i sin 213 sidor långa rapport ”A Threshold Crossed: Israeli Authorities and the Crimes of Apartheid and Persecution”, att den israeliska ockupationspolitiken bryter mot FN:s apartheidkonvention.

Det handlar om att palestinierna förtrycks och förföljs på rasistisk grund, baserat på deras identitet som palestinier uppger svenska FN-förbundet. Apartheid anses vara ett brott mot mänskligheten, och enligt HRW bedriver Israel apartheidpolitik och allvarliga övergrepp mot palestinier. Palestiniernas rörelsefrihet begränsas och familjer splittras genom vägspärrar och av den 720 kilometer långa muren. Israel upprätthåller ett rasistiskt tillståndssystem med separata vägar för palestinier och israeliska bosättare på Västbanken. Olika lagar appliceras mellan palestinier och israeler bosatta i illegala bosättningar på palestinsk mark. Bosättningarna fortsätter expandera, palestinsk mark konfiskeras och palestinier nekas systematiskt tillstånd att bruka sin mark eller att bygga bostäder vilket innebär att de tvingas flytta uppger Human Rights Watch.

Sveriges Utrikesdepartement uppger att enligt OCHA har totalt 6 080 byggnader demolerats och närmare 9 500 palestinier tvångsflyttats sedan 2009. Under 2017 och 2018 demolerades enligt B’tselem 16 byggnader i så kallat straffande syfte, där palestinier får sitt hem förstört om de, eller någon familjemedlem, är misstänkt eller fälld för ett brott. Enligt OCHA undergräver israeliskt agerande på delar av Västbanken, särskilt område C och östra Jerusalem, den palestinska närvaron och ökar risken för att palestinier tvingas flytta.

Källförteckning:

https://www.sida.se/sida-i-varlden/palestina
https://www.etc.se/debatt/krav-att-blockaden-av-gaza-upphavs
https://lakareutangranser.se/nyheter/vastbanken-rekordhogt-antal-covidpatienter-overbelastar-sjukvarden
https://lakareutangranser.se/nyheter/det-varsta-med-skadan-ar-att-inte-kunna-ga
Gaza: ”Attackerna är oförlåtliga och outhärdliga” | Läkare Utan Gränser (lakareutangranser.se)
https://www.un.org/unispal/document/two-years-on-people-injured-and-traumatized-during-the-great-march-of-return-are-still-struggling/
https://www.un.org/unispal/document/two-years-on-people-injured-and-traumatized-during-the-great-march-of-return-are-still-struggling/
https://www.amnesty.org/en/latest/campaigns/2018/10/gaza-great-march-of-return/
Stop evictions in East Jerusalem neighbourhood immediately, UN rights office urges Israel | | UN News
https://www.un.org/unispal/humanitarian-situation-in-the-gaza-strip-fast-facts-ocha-factsheet/
https://www.amnesty.se/aktuellt/palestinier-nekas-covid-19-vaccin-av-israel/Amnesty International Palestinier nekas Covid-19 – vaccin av Israel
SIDA – Sveriges biståndsmyndighet – Sidas arbete i Palestina
Genevekonventionen
Utrikesdepartementets rapport
NRC
UNOCHA, Humanitarian needs overview 2018
UNOCHA, Humanitarian needs overview 2017
AIDA
Physicians for Human Rights – Israel (PHRI)
Michael Lync, Report of the Special Rapporteur on the situation of human rights in the Palestinian territories occupied since 1967 in English (reliefweb.int)
Richard Falk, Report of the Special Rapporteur on the situation of human rights in the Palestinian territories occupied since 1967 in English (reliefweb.int)
Palestine – Medecins Sans Frontieres
FN-förbundet
Diakonias rapport
Human Right Watch, Threshold Crossed Israeli Authorities and the Crimes of Apartheid and Persecution
Btselem, statistics database
FN:s faktablad om israeliska bosättningar