”Madleen” svarar på Mayday för flyktingar till havs

Omkring kl. 07.36 EEST mottog Madleen, på väg till Gaza, ett nödanrop från en Frontex-drönare som opererade i centrala Medelhavet. Besättningen svarade via VHF-radio, varefter drönaren gav en uppdaterad position för det nödställda fartyget. Madleen kontaktade omedelbart grekiska och egyptiska myndigheter. Båda bekräftade dock att de befann sig för långt bort för att kunna svara och rådde Madleen att ingripa om möjligt.

När Madleens besättning närmade sig såg de att båten snabbt höll på att tömmas på luft, med cirka 30-40 personer ombord. Med tanke på situationens tidskritiska karaktär sjösatte de en räddningsbåt av typen Rigid Inflatable Boat (RIB). Medan räddningsinsatsen pågick närmade sig ett annat fartyg i hög hastighet. Besättningen trodde först att det var ett egyptiskt fartyg - eftersom de befann sig i den egyptiska sök- och räddningszonen - men höll tillbaka och uppmanade fartyget att hjälpa till utan att tvinga flyktingarna att återvända till Libyen, där de riskerar att frihetsberövas, utsättas för övergrepp och tortyr, eller att överföras till Egypten, som inte heller anses vara säkert för asylsökande.

När fartyget närmade sig och slog larm identifierade besättningsmedlemmarna på Madleen det som ett libyskt  kustbevakningsfartyg - Tareq Bin Zayed, känt för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och inblandning i tidigare olagliga tillbakadraganden av asylsökande. Oron växte för att de skulle tvinga flyktingarna att återvända till Libyen, i strid med internationell rätt. Madleens besättning varnade dem för att göra det, men de libyska myndigheterna reagerade inte.

För att undvika att bli tagna av de libyska myndigheterna hoppade fyra personer i havet och började desperat simma mot Madleen. Besättningen sände då ut ett mayday-meddelande för att få hjälp, men andra fartyg var fortfarande för långt borta. Madleens besättning räddade de fyra ur vattnet.

Enligt internationell rätt förbjuder principen om non-refoulement att någon återsänds till ett land - oavsett om det är deras ursprungsland eller inte - om de där skulle utsättas för en verklig risk för sitt liv, sin frihet eller sin personliga säkerhet. Besättningen har en moralisk och juridisk skyldighet att skydda dem som räddas till havs, särskilt när de flyr undan allvarlig fara.

De personer som räddades hade flytt från våld och förföljelse i Sudan för att sedan utsättas för ytterligare våld, frihetsberövande och tortyr i Libyen. De måste föras till ett säkert land där de kan söka asyl - ett land som upprätthåller sina internationella skyldigheter, inklusive principen om non-refoulement.

Rima Hassan, ledamot av Europaparlamentet ombord på Madleen, sade
- ”Vi fördömer EU:s roll i att hindra asylsökande från att röra sig fritt, vilket är ett tydligt brott mot internationell rätt - ett tillvägagångssätt som har lett till tiotusentals människors död och förvandlat Medelhavet till en kyrkogård.”
 

Besättningen på Madleen står i kontakt med frivilligorganisationer som ger råd och stöd och uppmanar samtidigt de grekiska, italienska och maltesiska myndigheterna att snarast fullgöra sin lagstadgade skyldighet att organisera en säker räddning och omlastning av flyktingarna ombord till säkerhet i Europa.

English - ‘Madleen’ Responds to Mayday for Refugees at Sea