Gazavinter, en rapport

 
Författare: 
Lotta Schyllerqvist

De dagliga elavbrotten i Gaza har blivit längre de senaste veckorna, eftersom elverket inte får tillräckligt med bränsle. EU-länderna, som tidigare har stått för en stor del av bränslekostnaden, har avbrutit sitt bistånd. Det avtal som gällde fram till november förra året har inte förnyats, utan nu får den palestinska myndigheten i Ramallah stå för kostnaderna.

Vissa dagar är strömmen avstängd upp till tolv timmar i sträck, vilket skapar stora problem både för hushållen, och för butiker, verkstäder och andra arbetsplatser. Mer än ett år efter förra vinterns krig ligger tusentals sönderbombade byggnader kvar som ruinhögar eftersom Israel inte tillåter någon import av byggmateriel för att reparera allt som förstörts.

Flera hundra familjer bor fortfarande i tält, plåtskjul eller i ruinerna av sina hus. Häftiga regnoväder i mitten av januari orsakade översvämningar i mellersta Gaza, där ett hundratal familjer blev hemlösa medan deras husdjur dränktes i en överraskande störtflod.

Kriget har också ökat fattigdomen – enligt UNRWA, FN:s flyktingorganisation, har antalet mycket fattiga personer ökat från 100 000 till 300 000 – det är en femtedel av Gazas befolkning.

Det finns visserligen gott om varor i butikerna, merparten insmugglade via tunnlarna från Egypten, men priserna är mycket höga, så många familjer har inte råd att köpa det de behöver. Omkring 80 procent av befolkningen är beroende av stöd från olika hjälporganisationer för att klara livhanken.

De egyptiska myndigheterna har beslutat att försöka sätta stopp för den omfattande smugglingstrafiken genom de hundratals tunnlarna under gränsen. De har börjat bygga en underjordisk barriär av specialstål som sträcker sig 20 meter mer under sanden.

Bland gazaborna råder starkt delade meningar om barriären – många är upprörda och oroliga för vad som väntar om inflödet av varor stryps, medan andra anser att ett stopp för smugglingstrafiken skulle tvinga Israel att öppna gränserna för att undvika en humanitär katastrof.

Men trots de svåra förutsättningarna fortsätter samhället fungera på sparlåga: barnen går i skolan, somliga i baracker eftersom skolbyggnaderna är förstörda. Sjukhus och annan nödvändig samhällsservice hålls nödtorftigt igång med hjälp av generatorer.

Många gazabor är oroliga för att ett nytt krig ska bryta ut. Israeliska arméstyrkor gör nästan dagligen räder in över gränsen och skjuter mot de människor som kommer i närheten, vilket innebär att många jordbrukare tvingas låta sina marker i gränsområdet ligga obrukade. Och israeliska flygattacker sker flera gånger i veckan, främst mot tunnelområdet längs gränsen mot Egypten.