Nattliga tankar från bryggan.

Blog: Marianne av Göteborg Skapad 3/5 2015 kl 02:45
 

Göteborg, älvmynningen, klippan ångbåtsbryggan 3/5 2015

Lat. 57.6894°,Long. 11.9015°

Ca 5000 nautiska mil från Gaza

Klockan 2.30 på natten

Solidaritet kan var ett linneskåp, Anna dök upp och snickrade ihop ett.

Vaktpasset 23-03; på bryggan med My. Nere i skansen ligger matrosen Charlie, kocken Nils och elektrikern Maria. Förhoppningsvis sover de gott efter ännu en hård arbetsdag. Så mycket har hänt ombord på Marianne sedan vi förtöjde henne vid ångbåtsbryggan för drygt tre veckor sedan. En ny och snart fullrustad byssa har tagit form. Två nya hytter har byggts nere i lastrummet. Merparten av elsystemet har dragits om. Rost har knackats, fribord har nåtats och däck har tätats, Men nu är det bara en dryg vecka kvar tills vi skall lägga ut härifrån och listan med allt som måste göras innan avseglingen känns oändlig. Mängder av utrustning måste införskaffas, så billigt som möjligt och allra helst gratis. Massor av av små och stora jobb skall fixas.

Jag är vanligtvis en usel optimistkonsult. Brukar trösta mig med att det är pessimistens privilegium att då och då få uppleva glädjen i att bli positivt överraskad. Det vill jag bli den kommande veckan. Ship to Gazas drivmedel är till syvende og sidst solidaritet.  Den är en fantastisk kraftkälla när man förmår att mobilisera den. Det har vi redan sätt mängder av exempel på de senaste veckorna. Vi ser det i våra insamlingsbössor och på alla små och stora bidrag som kommer in på kontot. Vi ser det i alla vänliga och uppmuntrande ord från folk som bara kommer förbi. Men framförallt ser vi det just nu hos alla som på olika sätt bidrar till att båten skall kunna bli utrustad, bunkrad och funktionsduglig i tid till avfärd. Vår kock Nils berättar om palestinska livsmedelsentreprenörer som tar med honom till sina lager och säger åt honom att ta vad han behöver. Andra slår av rejält på priset när man ber dem att skriva kvittot på Ship to Gaza.

Många hör av sig frågar vad de kan göra. De behövs sannerligen för transporter, snickerier, målning, svetsning, tätning, rördragning, städning, vaktpass och mycket mer.

De flesta har försakat en massa andra viktiga saker för att hjälpa oss att komma iväg. Varför gör de det? Jag har inte frågat särskilt många. Man kan faktiskt komma hit och jobba bara för att det är kul att hänga med sköna människor och jobba på en fin båt. Men jag tänker mig att de flest gör det för att de vet att deras uppoffringar ändå är små i förhållande till vad vi faktiskt hoppas kunna åstadkomma.

Den rättsvidriga och inhumana blockaden av Gazaremsan går snart in på sitt åttonde år. Situationen för de instängda och isolerade är på mång vis värre en någonsin. En ny generation av Palestinier på Gazaremsan växer nu upp i isolering. Bristen på byggmaterial, medicinsk utrustning, och material för att reparera områdets sönderbombade infrastruktur är akut. Ett näringsliv som berövats alla möjligheter att exportera smulas succesivt sönder.

För att den humanitära nöden som blockaden skapar skall kunna mildras krävs omfattande och konsekventa påtryckningar från världssamfundet. Många av världens regimer och nästan alla humanitära organisationer som verkar i regionen har fördömt blockaden ända sedan den en gång etablerades i sin nuvarande form. Uppenbarligen är det inte tillräckligt. Men med förhållandevis mycket små medel kan en blockadbrytaraktion intensifiera trycket. Självklart inser även en pessimist som jag att blockaden inte kan bestå för evigt. Men varje dag och varje vecka är en dag och en vecka för mycket.

Alla som är med och bidrar till kampanjen kan finna glädja i tanken ett den dagen vi äntligen hävt blockaden så har världen blivit bättre, säkrare och humanare för väldigt många människor. För en del av dem, särskilt de unga, har blockaden och dess konsekvenser säkerligen börjat uppfattas som en normaliserad och tröstlös ordning. 

Men när blockaden hävs blir det deras tur att bi positivt överraskade.

Därför måste vi åstadkomma ett litet mirakel den kommande veckan. Gräv fram solidariteten. Följ våra uppdateringar om vad som behöver göras och införskaffas.

Tid kraft och resurser som spenderas i solidaritet kan faktiskt  aldrig vara bortslösade.

NU HÄVER VI BLOCKADEN

Staffan